Snappertuna kyrka

Paikallishistoriawikistä
Siirry navigaatioon Siirry hakuun
Snappertuna kyrka uppfördes 1689 och är belägen i byn Snappertuna i Raseborg.[1]
Snappertuna kyrka

Bakgrund[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

På 1600-talet var Snappertuna en del av Karis pastorat. Under andra hälften av 1600-talet rådde kyrkogångsplikt och husbonden ansvarade för att alla medlemmar av hushållet dök upp i kyrkan om söndagarna. Denna plikt, som ofta enforcerades, samt det faktum att befolkningen ökade något, gjorde att det fanns behov för en till kyrka utöver Karis gråstenskyrka och Svartå brukskyrka från 1670-talet.[2] Dokument från en rättstvist om timmer på 1690-talet tyder dock på att det funnits ett äldre kapell i Snappertuna på samma plats innan den nuvarande kyrkan. Dokumenten förtäljer ändå inte hur gammalt det äldre kapellet varit.[3]

Uppförandet[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Tretton lokala bönder fick av Karis kyrkoherde Henrik Stigelius uppdraget att bygga kyrkan. Bonden Jöran Henriksson från byn Växar fungerade som som ledande snickare och byggmästare, och de resterande tolv fungerade som timmermän. Virket ålades traktens övriga bönder att hugga ner och leverera.[4] Kyrkan fick en korsformad grundplan, helt i enlighet med senaste modet i Sverige.[1] Inventarier såsom ljusstakar, nummertavlor och mässkläder donerades under kyrkans första decennier av bättre bemedlade gårdar i trakten.[5]

Kyrkans nuvarande klockstapel härstammar från 1776 och är nästan identisk med klockstaplarna i Karis och Svartå kyrkor. Arkitekten bakom samtliga tre klockstaplar var Anders Takolander från Fagervik. Inför uppförandet av klockstapeln i Snappertuna inhandlades 22 1/2 tolfter bräder, 4 000 spikar samt två tunnor tjära från Stockholm. Stapeln kröntes av en lökkupol, vilket var en vanlig kupoltyp i västeuropeiska kyrkor och slott vid denna tid.[6]

1700-1800-tal[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Det är oklart hur mycket skador kyrkan ådrog sig under Stora ofreden 1713-21, men den verkar ha undkommit större skador. Under den ryska ockupationen flydde de flesta människor bygden, så man kan anta att antalet kyrkobesökare sjönk märkbart under denna tid. Under mitten av 1700-talet återhämtade bygden sig men kyrkan var i stort behov av reparationer, något som konstaterades redan 1731. På 1790-talet hade det nedre stocklagret i kyrkan börjat ruttna eftersom kyrkan hundra år tidigare byggts utan en ordentlig stenfot.[7] Inte förrän våren 1797 renoverades dock kyrkan, även denna gång med hjälp av bönder och dagsverkare.[8]

1807 beslöt man på sockenstämman att uppta en brandförsäkring för kyrkan, då den varit nära att börja brinna året innan under en brand som förstörde prästgården.[9] 1865 blev Snappertuna en egen kommun, även om församligen forsättningsvis hörde under Karis pastorat.[10]

Nutid[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Kyrkan hade fram till början av 1900-talet tillhört Karis pastorat, men 1927 blev Snappertuna en självständig församling.[10] 1958-59 genomgick kyrkan en större renovering, och den senaste restaureringen skedde år 2000.[11]

Källor[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Referenser[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  1. 1,0 1,1 Rask 1991, s. 169.
  2. Rask 1991, s. 158-161, 166.
  3. Rask 1991, s. 165.
  4. Rask 1991, s.168-169.
  5. Rask 1991, s. 189.
  6. Rask 1991, s. 173-175.
  7. Rask 1991, s. 169-171, 177.
  8. Rask 1991, s. 178.
  9. Rask 1991, s. 182.
  10. 10,0 10,1 Rask 1991, s. 158.
  11. Raseborgs kyrkliga samfällighet 2018.