Naimi Qvick

Paikallishistoriawikistä
Siirry navigaatioon Siirry hakuun
Naimi Irene Qvick

Naimi Irene Qvick (även stavat Kvick) var en Hyvingebördig kvinna ur arbetarklassen. Hon föddes 9.2.1887 i byn Noppo, då en del av Nurmijärvi socken, och dog 6.4.1968. Hon är en av kvinnorna Hyvinge stadsmuseum berättar om i utställningen Tehtaan tytöt (sv. Fabrikens flickor).[1] Denna artikel är en bearbetad översättning av artikeln Naimi Kvick på Finlands lokalhistoriska wiki. [2]

Biografi[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Barndom[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Föräldrar[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Qvicks far, Kustaa Aleksanteri Qvick, var banvakt i Noppo.[3] Hennes mor hette Karoliina Amanda Aatamintytär och kom från byn Råskog i Nurmijärvi.[4]

Syskon[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Qvick kom från en stor familj. Hon hade elva helsyskon; Hilja Elina Korkolainen (f. Qvick), Olga Edit Kotijärvi; Sigrid Emerentia Qvick; Selma Alina Qvick; Elviira Emilia Qvick; Otto Sulo Qvick; Hugo Verner Qvick; Elviira Qvick; Hilja Elina Qvick; Lydia Mariana Qvick samt Toivo Lauri Qvick. Utöver detta hade hon även åtta halvsyskon: Antti Axel Amandanpoika Aalto; Aleksander Augusti Qvick; Matilda Karoliina Qvick; Aleksander Akatias Qvick; Kustaa Eemil Qvick; Otto Nestor Qvick samt Sigrid Qvick.[3]

Vuxenliv[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Arbete[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Qvick arbetade som vävare på ullfabriken i Hyvinge. Det finns ingen exakt information om när hon började jobba där, men förmodligen var hon ganska ung. Naimis systrar Hilja Elina Qvick, Elvira Emilia Qvick ja Olga Edit Qvick arbetade också på fabriken.[3] Till en början promenerade Qvick till jobbet på fabriken från hemmet i Noppo. Senare flyttade hon in i ett 20 kvadratmeter stort spiselrum för fabriksarbetare vid arbetsplatsen.[5]

Barn[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Qvick fick ett barn, en son vid namn Olavi Qvick (1910–1929). Olavi dog av tuberkulos vid 18 års ålder.[6]

Kvinnogardet[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Under inbördeskriget 1918 var Qvick medlem av det röda kvinnogardet. Hon flydde från Hyvinge när de vita intog staden, och efter kriget misstänktes hon för landsförräderi. Man kunde bevisa att hon skalat potatis i arbetarnas hus, men inte huruvida hon burit vapen. Därför fick hon ingen dom. Hennes syster Elvira Emilia Qvick dömdes däremot för medhjälp till landsförräderi.[7]

Strejk[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

I mars 1928 deltog Qvick i strejken vid De Förenade Yllefabrikerna Ab.[7]

Källor[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  • Geni Family Tree, "Naimi Irene Kvick", hämtad 27.09.2021
  • Hyvinge stadsmuseum, "Naimi Irene Kvick", hämtad 27.09.2021.
  • Hyvinge stadsmuseum, "Olavi Kvick", hämtad 27.09.2021.
  • Hyvinge stadsmuseum, "Tehtaan tytöt", hämtad 27.09.2021
  • Ylitalo, Essi, "Innokas punikki”, Hyvinkään punakaartilaisnaiset sisällissodan jälkiselvittelyissä 1918, Helsingfors universitet, pro gradu, 2011.

Viitteet[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]