Liljendal

Paikallishistoriawikistä
Siirry navigaatioon Siirry hakuun
Liljendal är en kyrkoby, före detta kommun och innan dess socken i Östra Nyland. Namnet Liljendal härstammar från det säteri som grundades på 1630-talet i Sävträsk by av Gertrud von Ungern. Åstränderna i trakten pryddes av vilda svärdsliljor, och det är antagligen därifrån som von Ungern fått inspiration till namnet på herrgården.[1]
Liljendal kommuns vapen

Historia[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

De första människorna som rörde sig i Liljendalstrakten var finsktalande fiskare, samlare och jägare. De flesta var nomader men mer eller mindre fasta bosättningar kan eventuellt ha funnits i Porolampi och Kuusikoski. De äldsta bynamnen är deriverade från svenska, kristna mansnamn, och härstammar från 1100- och 1200-talet, då invandrare från dagens Sverige slog sig ner längs den nyländska kusten.[2] Bland de tidigaste byarna återfinns Embom, Garpom och Sävträsk.[3] Sävträsk skulle snart komma att bli ett centrum för Liljendals befolkning. 1544 var antalet hemman i byn 16 stycken.[4]

Innan Lovisa grundades 1743 var Borgå den närmaste staden dit bönderna åkte för att handla på marknaden. Marknaden vid Forsby järnbruk under sent 1600- och tidigt 1700-tal var också viktig för Liljendalborna.[5]

Eftersom Liljendal låg en bit ifrån Stora Strandvägen drabbades socknen inte lika hårt av Stora ofreden som mer centrala ställen i Nyland.[6] Dock plundrades och skövlades Liljendal gård.[7] Flera bönder i trakten fick också se sina gårdar plundrade på boskap och inventarier, och några bönder från Eskilom tillfångatogs av ryssarna 1715, fördes till Tavastehus slott och misshandlades i några månader.[6]

Fram till slutet av 1800-talet var Liljendal nästan helt och hållet en svenskspråkig socken. Språkförhållandena började ändras på 1870-talet då jordbruket utvecklades, fler händer behövdes och finskspråkig arbetskraft som en följd av detta anlände till socknen. Vid sekelskiftet 18-1900 var kring var tionde invånare i Liljendal finskspråkig.[8] 2007 var 77 procent av befolkningen svenskspråkig och 22 procent finskspråkig.[9]

Under inbördeskriget 1918 bildades Liljendals skyddskår, som från och med februari bestod närliggande skyddskårer, t.ex. Lovisas, med militär hjälp. I början av kriget firade den röda sidan i Östnyland flera segrar, vilket ledde till att Liljendals vita män såg sig tvungna att dra sig tillbaka till sin egen socken och gömma sig i skogarna.[10] När nyheten om att tyskarna tagit över Estland nådde Liljendal i mars tog sig ett tiotal vita män sig till ön Hogland i Finska viken därifrån de tillsammans med andra finska vita män reste över till Estland och bildade en bataljon.[11] Tyskarna landsteg i Hangö den 3 april för att bistå den vita sidan[12] och 11 april hade de nått fram till Sävträsk. Strider utbröt mellan tyskarna och de röda, och de sistnämnda förlorade.[13]

Kommunförvaltning och bildning[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

De äldsta skattelängderna från området härstammar från 1539 i skatteuppbördsregistret för Borgå län. Liljendal hörde till Pernå socken fram till 1790-talet. 1791 anhöll Sävträsk församling om att få lösgöra sig från Pernå moderförsamling i stället och bilda en egen kapellförsamling, vilket kung Gustav III beviljade.[14] Under de följande 217 åren fungerade Liljendal som en självständig socken eller kommun, tills kommunalnämnden i Liljendal beslöt att gå samman med Lovisa 2010.[9]

Socknen fick sin första kommunalstämma 1865 efter att förordningen om att alla församlingar ska ha en egen kommunalförvaltning.[15]

Liljendal fick sin första fasta folkskola under 1870-talet. Under 1850- och 60-talen hade ambulerande skolmästare fungerat i socknen[16], och innan dess förekom sporadisk undervisning under ledning av borgardöttrar eller inhysningar, som lärde sockens barn läsning och Bibelkunskap.[17] Den första folkskolan blev snabbt populär trots bristen på skolmaterial och behöriga lärare, och inhyste så mycket som 60 stycken elever i skolans enda klassrum. Snart grundades även två högre folkskolor, en i Söderby för flickor och en i Sävträsk för pojkar. 1894 gick dessa två skolor ihop och bildade en gemensam samskola.[18]

Det första folkiblioteket i Liljendal grundades 1867. Dock hade de flesta av böckerna religiöst innehåll, så för att socknens läskunniga skulle få tillgång även till annat läsmaterial grundades ett sockenbibliotek 1879.[19]

2021 verkar Sävträsk svenskspråkiga byskola i Liljendal. Skolan, som består av klasserna 0-6, har kring 70 elever.[20]

Källor[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  • Allardt, Anders, Liljendal sockens historia, Helsingfors 1935.
  • Liljendal.fi, "Nöjdaste människorna", 2017, hämtad 25.10.2021.[1]
  • Lindholm, Sture, Röda moln över industribygd: arbetarsocknen Pojo under inbördeskriget 1918, Ekenäs 2007.
  • Lovisa stad, "Sävträsk skola", 2021, hämtad 25.10.2021.[2]
  • Wikipedia, "Liljendal", senast redigerad 27.11.2020, hämtad 25.10.2021.[3]

Referenser[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  1. Allardt 1935, s. 1.
  2. Allardt 1935, s. 19.
  3. Allardt 1935, s. 24.
  4. Allardt 1935, s. 27.
  5. Allardt 1935, s. 397.
  6. 6,0 6,1 Allardt 1935, s. 81.
  7. Allardt 1935, s. 138.
  8. Allardt 1935, s. 470.
  9. 9,0 9,1 Wikipedia 2020.
  10. Allardt 1935, s. 455-456.
  11. Allardt 1935, s. 459-460.
  12. Lindholm 2007, s. 87.
  13. Allardt 1935, s. 460.
  14. Liljendal.fi 2017.
  15. Allardt 1935, s. 337.
  16. Allardt 1935, s. 416-418.
  17. Allardt 1935, s. 412-413.
  18. Allardt 1935, s. 419-421.
  19. Allardt 1935, s. 436-437.
  20. Lovisa stad 2021.