Johan Henrik Åström d.y.

Paikallishistoriawikistä
Siirry navigaatioon Siirry hakuun

Johan Henrik Åström den yngre (1813-1873) var sjökapten och ägare till Gammelby gård. Han var ursprungligen ett hittebarn, vars biologiska föräldrar är okända, och ärvde så småningom hela gården till följd av en arvstvist mellan de dåvarande ägarna. Denna artikel är en bearbetad översättning av artikeln Johan Henrik Åström på Finlands lokalhistoriska wiki.

Från hittebarn till godsägare[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Krigsrådet Karl Peter Nyberg köpte Gammelby gård 1811 och bosatte sig där med sin bror Gustav Nyberg och broders lojala tjänare, krigskommissarie Johan Henrik Åström, som blev gårdens förvaltare. Snart ersatte dock Gustav Nyberg Karl Peter Nyberg som godsägare. Åström d.ä. gifte sig aldrig, men lär ha hittat en övergiven nyfödd pojke utanför dörren i februari 1813, som han sedan adopterade. Pojken döptes till Johan Henrik Åström efter sin nye far.[1]

Åström d.y. skickades till Helsingfors för att gå i skola där och 1830 tog han examen som handelsfartygskapten från marinskolan.[2] Den dåvarande ägaren till herrgården, Gustav Nyberg, ämnade testamentera gården till sin brorson Fredrik Nyberg, men krävde även i sitt testamente att godsförvaltare Åström skulle ha en familjemedlems rättigheter till gården. Fredrik Nyberg blev arg över det sistnämnda och kryssade över det i testamentet. När Gustav Nyberg hörde om detta ändrade han sig och testamenterade hela godset till sin förvaltare. Både Gustav Nyberg och Åström d.ä. dog 1847, och Åström d.y. blev ensam ägare till gården 1849.

Gammelby gårds ägare[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Den nya ägaren bosatte sig på herrgården och gifte sig med Wilhelmina Tallgren, dotter till en länsman från Sibbo. Tallgren var en energisk person som även hade erfarenhet av att styra en gård. Paret fick fem döttrar och en son, varav alla utom en dotter överlevde till vuxen ålder. År 1866 förlamades Åström i halva kroppen och 1873 avled han. Sonen Henrik skolades till att bli sin fars efterträdare, men på grund av pojkens vårdslöshet blev det ingenting. Tallberg och de fyra döttrarna tog i stället över gården och finansierade sitt uppehälle genom att ta hyresgäster och sälja mjölk till Helsingfors. Tallgren dog 1917.[3]

Källor[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  • von Konow, Jatta. "Ihmisiä ja elämää Vanhankylän kartanossa", Kartanoitten katveessa: Muistikuvia Järvenpäästä. Järvenpää-seuran julkaisuja n:o 2 , Kyrölä, Väinö (toim.), 1984, s. 97-109.
  • Kyrölä, Väinö, Kartanoitten katveessa. Muistikuvia Järvenpäästä. Järvenpää-seuran julkaisuja n:o 2, 1984.
  • Tuusula-Seuran Aikakirja, Tuusulan kirkko ja kirkkopuisto aikain saatossa.

Viitteet[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  1. Kyrölä, Väinö 1984, s. 65.
  2. Tuusula-seuran Aikakirja s. 129.
  3. Von Konow, Jatta 1984, s. 105-107.