Haga

Paikallishistoriawikistä
Siirry navigaatioon Siirry hakuun
Vihtisvägen 1 i Haga, 1956.
Norra och Södra Haga (på finska Pohjois- och Etelä-Haaga) ,är två bredvid varandra liggande stadsdelar i västra Helsingfors, som innan de blev en del av Helsingfors stad 1945 hörde till Helsinge socken och dessförinnan till Lill-Hoplax by.

Medeltid[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

De första bofasta invånarna anlände troligen till Hagatrakten under 1000-talet. Innan dess hade området främst använts av tavaster som utmarker för jakt och fiske. Småningom slog sig dessa finsktalande bönder ner och fick på 1100- och 1200-talen sällskap av invandrare från dagens Sverige.[1] Första gången området nämns i en bevarad källa är 1417, då det kallas Hapalax. Man misstänker att byn ursprungligen hette Haapalaksi (laksi motsvarar den moderna finskans lahti, som betyder vik), och att den skulle ha namngetts av de tidiga finska bosättarna. Hapalax blev till Hoplax och i jordeboken för Nyland från 1540 heter området Lill-Hoplax by. Stor-Hoplax by låg på andra sidan Bredviken i dagens Esbo. Andra namnformer som förekom under 1500-talet var Håpelax och Håplax.[2]

De tidiga invånarna försörjde sig på jordbruk och fiske. Även en viss handel med städer kring Östersjön kan ha förekommit. Den livliga kungsvägen mellan Åbo slott och Viborg slott gick förbi byn och gav invånarna kontakt med omvärlden.[3]

By i närheten av Helsingfors[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Staden Helsingfors grundades 1550 och kom att spela en avgörande roll i Hagas historia. Strax innan staden grundades hade Helsingfors kungsgård uppförts vid Gammelstadsfjärden, där staden också kom att grundas. Lill-Hoplax by låg endast på fem kilometers avstånd från den nya staden och böndernas välstånd ökade då de hade möjlighet att handla med borgarna i Helsingfors.[4]

Fram till 1560-talet då fogden för Helsingfors län Anders Larsson Korp flyttade till Lill-Hoplax utgjordes byn endast av bönder. Larsson Korp har antagligen fått ge namn åt Korpas hemman, som tillsammans med det närliggande bondehemmanet Backas kom att utgöra grunden till Haga köpings marker på 1900-talet.[5]

Närheten till Helsingfors ledde dock inte till någon märkbar befolkningsökning förrän vid sekelskiftet 1800-1900. Ännu 1886 utgjordes Lill-Hoplax by av hemmanen Korpas och Backas, fyra torp, samt några byggnader vid landsvägen till Åbo.[6] Vid denna tid hade Helsingfors börjat växa i snabb takt och nya bostadsområden i den omkringliggande Helsinge socken, som byn var en del av, planerades. Speciellt de områden som liksom Lill-Hoplax by låg nära den planerade järnvägen till Åbo via Karis intresserade.[6]

Handelsträdgårdsmästaren Mårten Gabriel Stenius, som ägde Backas, började på 1890-talet tillsammans med sitt aktiebolag M. G. Stenius planera en villastad vid namn Haga på området. Handelsmannen Leopold Lerche, ordförande i aktiebolagets styrelse, köpte Korpas 1906 och 1908 blev det gamla hemmanet en del av Haga.[7] Arkitekten Lars Sonck fick i uppdrag att planera villastaden. Dock visade sig Soncks ritningar snart inte vara ändamålsenliga, och Haga kom inte att ritas upp enligt hans förslag.[7]

Den första personen som byggde en villa i Haga var byggmästare Johan Johansson. 1901 flyttade han in med sin familj i det åtta rum stora huset vid namn Villa Johanneslund.[8]

Modern tid[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

För Hagas historia under 1900- och 2000-talen, se Wikipedias artikel Haga, Helsingfors.

Källor[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  • Roos, John E., Haga köpings historia, Helsingfors 1950.

Referenser[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  1. Roos 1950, s.9-10.
  2. Roos 1950, s.10.
  3. Roos.1950, s.10-12.
  4. Roos 1950, s.12-13.
  5. Roos.1950, s.13-14.
  6. 6,0 6,1 Roos 1950, s.22.
  7. 7,0 7,1 Roos.1950, s. 24, 29.
  8. Roos 1950, s. 24-25.