Gertrud Abrahamsdotter

Paikallishistoriawikistä
Siirry navigaatioon Siirry hakuun

Gertrud Abrahamsdotter var en estnisk kvinna som stod åtalad i Norrby, västra Nyland, för att ha dödat sitt nyfödda utomäktenskapliga barn år 1706.[1]

Bakgrund[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Abrahamsdotter föddes i Estland under 1670-talet. 1704 flyttade hon till Norrby i Karis socken på jakt efter arbete, och började som piga på Norrby gård. Två år senare under vintern 1706 födde hon enligt egen utsago ett dödfött barn. Fadern lär ha varit en dräng vid namn Abraham Eriksson som jobbade vid samma gård. Efter födseln ska Abrahamsdotter fått panik och gömt det döda fostret på Norrby gårds vind. Ett halvt år senare upptäcktes kvarlevorna och Abrahamsdotter gav sig av på flykt.[1]

Att föda barn utom äktenskapet ansågs syndigt i det tidiga 1700-talets Sverige men tolererades eftersom reproduktion ansågs oerhört viktigt. Fler barn betydde fler händer som kunde hjälpa till med arbetet. På sin höjd belades de skyldiga som skapat ett barn tillsammans utan att vara gifta med böter eller kyrkoplikt. En ogift moder som nedkom med ett dödfött barn betraktades dock med misstänksamhet, särskilt i fall såsom Abrahamsdotters där ingen annan än modern varit närvarande vid födseln. Man befarade att kvinnan tagit livet av barnet, något som bestraffades med döden under Abrahamsdotters tid.[2]

I rätten[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

Hösten 1706 påträffades Abrahamsdotter i Sjundeå och drogs inför rätta i december 1706 för barnamord. Det faktum att hon hade svårigheter att göra sig förstådd på svenska verkade inte till hennes fördel. Tinget fällde henne till att bli bränd på bål.[1]

I väntan på att domen skulle fastställas satt hon fängslad i Helsingfors. Målet var av en sådan art att även hovrättens dom behövdes, och ett extra ting sammankallades i juli 1707. Barnets kvarlevor grävdes upp men eftersom så litet av kroppen fanns kvar kunde man inte avgöra om fostret varit dödfött eller ej. Hovrätten dömde därmed Abrahamsdotter till att svära ed på att hon inte mördat barnet. Hon bedyrade sin oskuld och svor i mars 1708 med handen på Bibeln att hon inte dödat barnet. Hon frikändes därefter och släpptes ut ur fängelset, men dömdes till att betala 5 daler silvermynt för lönskaläge (sex utanför äktenskapet). Hennes förmodade partner Eriksson hade tidigare dömts till 10 daler silvermynt för samma brott.[3]

Abrahamsdotter hade dock inte råd att betala böterna och sattes därför åter i fängelse, denna gång i Karis. Efter en månad släpptes hon slutligen fri.[4]

Källor[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  • Rask, Henri, Snappertuna: en bygds hävder del 1: Forntid - 1809, Ekenäs 1991.
  • Se även Karis dombok 1706-1708, Riksarkivet.

Referenser[muokkaa | muokkaa wikitekstiä]

  1. 1,0 1,1 1,2 Rask, Henri 1991, s. 351.
  2. Rask, Henri, 1991, 349, 351.
  3. Rask, Henri 1991, 351-352.
  4. Rask, Henri 1991, 352.