Elise von Alfthan
Elise von Alfthan, född Alfthan, var en finlandssvensk kvinnosakskvinna och en av initiativtagarna till Kvinnoförbundet Unionen.
Biografi
von Alfthan föddes 1864 i Viborg som paret Charlotta Adolfina Öhmann och kommunalrådet Carl Johan Alfthans fjärde barn.[1] På 1880-talet var hon bosatt i Helsingfors och skapade där tillsammans med väninnorna Ebba Nordqvist och Leni och Fanny Hult en diskussionsklubb där de dryftade kvinnosaksfrågor. Meningen var att klubben skulle växa till att omfatta kvinnor av alla samhällsklasser och språkgrupper.[2]
Snart insåg dock klubbens medlemmar att en mer organiserad form av aktivism behövdes för att kunna förbättra kvinnornas ställning i Finland. Många av klubbens medlemmar, inklusive von Alfthan, var medlemmar i den tvåspråkiga kvinnosaksorganisationen Finsk kvinnoförening som grundats 1884 och därmed var Finlands äldsta kvinnosaksorganisation.[3][4]
von Alfthan och sex andra medlemmar i Finsk kvinnoförening (Nordqvist, Ellen Dammert, Maikki Friberg, Hedvig Gebhard, Gerda von Mickwitz samt Ida Molander) uteslöts dock från föreningen 1891 efter att ha kritiserat diskussionsklimatet, som de upplevde som trångt och oresonligt. I protest mot denna uteslutning trädde flera kända profiler, bl.a. Minna Canth och Adelaide Ehrnrooth ut ur föreningen.[5]
Den 10 februari samlades 85 kvinnosaksaktivister på Hotell Kämp i Helsingfors i syfte att bilda en ny, bättre kvinnosaksförening. Bland aktivisterna återfanns von Alfthan, Ehrnrooth, Nordqvist, samt kända kvinnosaksprofiler såsom Friberg, Lucina Hagman och Rosina Heikel.[6] Föreningen, som döptes till Unionen Kvinnoförbundet i Finland r.f., senare Kvinnosaksförbundet Unionen, är på 2000-talet fortfarande en ansedd samhällsdebattör i feministiska frågor.[7] Samtliga närvarande under mötet på Hotell Kämp räknas som stiftande medlemmar av förbundet. von Alfthan fungerade också som Unionens sekreterare 1896-97 och som tillfällig kassaförvaltare 1896-97.[8]
von Alfthans åsikter ansågs även på hennes tid vara radikala, då hon bl.a. ville avskaffa kristendomsundervisningen i skolorna. Hon ansåg även att det var förnedrande att kvinnor var tvungna att ta sin mans efternamn när de gifte sig, och att det var män som köpte sex av prostituerade kvinnor, inte kvinnorna, som var skyldiga till ett omoraliskt beteende.[9]
von Alfthan var gift med läkaren och politikern Kristian von Alfthan (född 1864). Han representerade SFP i lantdagen 1907-09[10] och dog av sjukdom i Estland 1919 där han anmält sig som frivillig i estniska frihetskriget.[11] von Alfthan själv dog 1941.[12]
Källor
- von Alfthan, Märta, Sju årtionden med Unioni Naisasialiitto Suomessa r.y. Unionen Kvinnosaksförbund i Finland r.f., Helsingfors 1965.
- Backman, Sigbritt, "Suomen naisyhdistys", Uppslagsverket Finland, skapad 23.11.2010, uppdaterad 03.06.2017, hämtad 21.10.2021.[1]
- Geni Family Tree, "Elise von Alfthan", 01.12.2019, hämtad 21.10.2021.[2]
- Kuka kukin oli, "von Alfthan, Kristian Axel", Wikiaineisto, 10.01l.2018, hämtad 21.10.2021.[3]
- Kvinnosaksförbundet Unionen, "Kvinnosaksförbundet Unionen rf", 22.09.2017, hämtad 21.10.2021.[4]
- Linnainen, Pekka, "Nimet graniittipaasilla – Viron vapaussodan suomalaisten sankarihaudat Helsingissä", Estofennia, 07.03.2019, hämtad 21.10.2021.[5]
Referenser
- ↑ Geni Family Tree 2019.
- ↑ von Alfthan 1965, s.22.
- ↑ von Alfthan 1965, s.22-24.
- ↑ Backman 2010.
- ↑ von Alfthan 1965, s.27.
- ↑ von Alfthan 1965, s.29-34.
- ↑ Kvinnosaksförbundet Unionen 2017.
- ↑ von Alfthan 1965, s.32, 274-275.
- ↑ von Alfthan 1965, s.22-23.
- ↑ Kuka kukin oli 2018.
- ↑ Linnainen 2019.
- ↑ von Alfthan 1965, s.29.