Samuel Brotherus

Paikallishistoriawikistä
Versio hetkellä 20. lokakuuta 2021 kello 13.54 – tehnyt Danifoug (keskustelu | muokkaukset)
(ero) ← Vanhempi versio | Nykyinen versio (ero) | Uudempi versio → (ero)

Samuel Brotherus var en finländsk lantmätare mest känd för sina kartor över Helsinge socken som han ritade mellan 1681 och 1712. Många historieforskare har senare använt sig av hans ritningar i sin forskning.[1]

Bakgrund

Brotherus föddes i slutet av 1650-talet i Helsinge kyrkoby utanför Helsingfors. Hans far Axel Brotherus ägde ett hemman vid namn Backas i kyrkobyn.[2] 1689 tog Brotherus lantmätarexamen i Skåne och Bohuslän och fick sedan tillåtelse att arbeta som lantmätare i Nyland och Tavastland. De första kartorna han ritade föreställde Östersundom samt Pernå socknar 1690. Han hann rita åtminstone 150 kartor över områden i Nyland och Tavastland, tre stadskartor samt 32 kartor över Helsinge socken innan han avslutade sin yrkeskarriär 1711. Följande år avled han, 55 år gammal, på Mankans rusthåll i Esbo socken som han köpt 1794.[1]

Arbete

Brotherus kartor ger en överblick över hur Nyland och Tavastland såg ut under denna tid. Han inkluderade bl.a. byar, vägar, hus, backar och åkrar i sina ritningar. På 1690-talet fokuserade han på rusthållens och övriga av militärer ägna egendomar. Lantmätningarna gjorde Brotherus ofta under våren och sommaren, och på hösten användes de kartor och uppgifter han angett som grund för beskattningen.[3]

Som lantmätare var Brotherus ständigt på resande fot från en by till en annan beroende på vart länsmännen skickade honom. Han inledde sitt värv under den stora reduktionens tidevarv, då Sveriges kung Karl XI återkallade en mängd av adelns rusthåll till kronan och avskaffade deras skattefrihet. Lantmätare så som Brotherus anställdes för att kartlägga egendomarna.[4]

När rusthållen var avklarade fortsatte Brotherus med sin kartläggning av byar och socknar. 1698 ritade han kartor över olika byar i Pernå socken i Östnyland, bl.a. Embom, Garpom, Drombom och Andersby.[5] Från slutet av 1690-talet till 1711 ritade han bl.a. kartor över Esbo och Helsinge socknar. 2001 gav Vanda stadsmuseum ut boken Samuelin kartat. Helsingin pitäjä vanhimmissa kartoissaan 1681-1712. Samuels kartor. De äldsta kartorna över Helsinge 1681-1712 (red. Teresa Leskinen & Pia Lillbroända) som innehåller drygt 30 av Brotherus kartor över Helsinge.[1]

Källor

  • Allardt, Anders, Liljendal sockens historia, Helsingfors 1935.
  • Lahtela, Simo, Espoon pitäjän kylät nuoremmilla geometrisilla kartoilla 1691–1706, pro gradu, Jyväskylä universitet, juni 2008.
  • Louekari, Sami, "Maanmittari Samuelin karttoja kauniisti esitettyinä", Agricola - Suomen humanistisiverkko, 14.01.2002, hämtad 20.10.2021.[1]

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 Louekari, Sami 2002.
  2. Lahtela 2008, s.13.
  3. Lahtela 2008, s.14.
  4. Lahtela 2008, s. 9, 14.
  5. Allardt 1935, s. 48, 51.