Lisää linkkejä

    Numlax gård

    Paikallishistoriawikistä
    Versio hetkellä 5. marraskuuta 2021 kello 00.30 – tehnyt Danifoug (keskustelu | muokkaukset)
    (ero) ← Vanhempi versio | Nykyinen versio (ero) | Uudempi versio → (ero)

    Numlax gård (finska Numlahden kartano) är en herrgård i Numlax by, Nurmijärvi, som härstammar från 1590-talet.[1] 2021 ägs gården av paret Sam Borup och Saana Kamunen som föder upp biffkor där.[2]

    Säteri i Nurmijärvi

    Ryttmästare Mårten Claesson, son till länsmannen Cles Lindvedsson på Kouria gård i Vihtis, tilldelades 1594 fem av nio hemman i byn Paijala i Nurmijärvi av Sveriges dåvarande kung Sigismund. Han fick snart tillgång även till de resterande fyra hemmanen och döpte sina ägor till Numlax.[1]

    Efter att Sigismund förlorat tronen i avsättningskriget 1598–1599 gick Claesson, som tidigare varit lojal mot Sigismund, över till att den nye regenten Karl IX: sida.[3][1] Han benådades av kungen, svor trohet till honom i Åbo 1602 och blev samtidigt adlad tillsammans med sin bror Lindved Claesson den yngre. Släkten kom att kallas Hästesko af Målagård. Genom adelskapet fick Claesson säterifrihet till Numlax går och var befriad från skatt.[1]

    Claesson gifte sig med Bengta Mårtensdotter Creutz till Sarvlaks som tog över Numlax efter att Claesson stupat i livländska kriget 1605. Parets dotter Anna Hästesko af Målagård ärvde gården av sin mor och gifte sig först med ryttarmästare Axel Matsson Cruus af Edeby som stupade 1630, och efter hans död med kapten Karl Eriksson Körning till Almby som stupade 1641. Efter Anna Hästeskos död tog hennes dotter från första äktenskapet Anna Axelsdotter Cruus af Edeby över gården. Hon gifte sig 1641 med den livländska översten Jürgen Schildt som fick tillåtelse att använda tillägget "till Numlax" med sitt efternamn. Under Cruus och Schildts tid på Numlax gård utökades egendomarna med mark från Bertby, Nummenpää och Hyvinge.[4]

    Efter Cruus och Schildt övergick Numlax i Cruus' styvbror major Carl Körnigs ägo. Han flyttade in tillsammans med sin fru Elisabet Crusebjörn 1664. Paret hade gift sig 1652 då de var 18 (Körnig) och 13-14 (Crusebjörn) år gamla. När Körnig dog som 35-åring 1672 lämnade han efter sig åtta barn. Crusebjörn tog över gården men miste den temporärt i och med reduktionen 1683 då kronan tog över Numlax. Dock fick hon snart tillbaka den med rätten att äga gården på livstid, och när hon dog 1709 återbördades gården till staten.[5]

    1700-2000-talen

    På 1700- och 1800-talen hyrde ett flertal olika adelspersoner gården. Efter stora ofreden hyrde länskamrer Samule Barck stället och efter hans död tog änkan Hedvig Godenhjelm över och skötte gården i 36 år innan hon avled.[5]

    Den gamla huvudbyggnaden, som troligtvis härstammade från första hälften av 1600-talet, brann på 1870-talet och en ny huvudbyggnad restes 1876. 1947 blev byggnaden renoverad. Från den gamla huvudbyggnaden återstår endast en flygel vars källare enligt legenden sägs ha fungerat som gömställe för kung Sigismund under hans flykt från Finland till Polen 1599.[6]

    Bredvid huvudbyggnaden ligger stallet, ladugården, mejeriet och torken. 1968 slutade Numlax ägare föda upp kor, men svinhushållning pågick ända till 1996.[7]

    Det äldsta torpet på Numlax marker var Hautala som uppstod 1652. Aro och Sågars torp följde under andra hälften av 1600-talet. 1721-1819 fick de sällskap av ytterligare nio torp. På 1920-talet, då torpare fick rätten att lösa in stugorna och markerna de hyrt, lösgjorde sig 12 olika hemman från Numlax vilket minskade gårdens hektar med 666 till 560.[8]

    1934 köpte jordbrukaren Carl-Jonas Borup Numlax, och hans sonson Sam Borup äger och driver gården 2021.[7] Borup har tillsammans med sin sambo Saana Kamunen på 2010-talet börjat föda upp biffkor på gården. De sysslar även med åker- och skogbruk på sina marker.[9]

    Källor

    • Adelsvapen-wiki, "Körnig nr 67", 03.05.2014, hämtad 13.10.2021.[1]
    • Hohteri, Henrik, "Nuoret tuottajat pääsivät ääneen Maaseutumedian videosarjassa – 'Niin ajattelin elää elämäni, että mulla on vanhana gubbena kerrottavaa'", Maaseudun tulevaisuus 12.07.2021, hämtad 13.10.2021.[2]
    • Koivisto, Hannu, "Young Finnish Village Folk -- Sam Borup", Maaseutu media 05.07.2021, sedd 20.10.2021.[3]
    • Larsson, Lars-Olof, Arvet efter Gustav Vasa: berättelsen om fyra kungar och ett rike, Stockholm 2005.
    • Lönnqvist, Bo, "Numlahti", Kartanot ja rusthollit Helsingin seudulla, Helsinki 2009 s.155-161.

    Referenser

    1. ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 Lönnqvist 2009, s. 157.
    2. ↑ Hohteri 2021.
    3. ↑ Larsson 2005, s. 372.
    4. ↑ Lönnqvist 2009, s. 157-158.
    5. ↑ 5,0 5,1 Lönnqvist 2009, s. 159.
    6. ↑ Lönnqvist 2009, s. 160-161.
    7. ↑ 7,0 7,1 Lönnqvist 2009, s. 161.
    8. ↑ Lönnqvist 2009, s. 160.
    9. ↑ Koivisto 2021.
    Noudettu kohteesta ”https://paikallishistoriawiki.miraheze.org/w/index.php?title=Numlax_gård&oldid=1256”