Lisää linkkejä

    Liljendal

    Paikallishistoriawikistä
    Versio hetkellä 4. marraskuuta 2021 kello 22.26 – tehnyt Danifoug (keskustelu | muokkaukset)
    (ero) ← Vanhempi versio | Nykyinen versio (ero) | Uudempi versio → (ero)
    Liljendal är en kyrkoby, före detta kommun och innan dess socken i Östra Nyland. Namnet Liljendal härstammar från det säteri som grundades på 1630-talet i Sävträsk by av Gertrud von Ungern. Åstränderna i trakten pryddes av vilda svärdsliljor, och det är antagligen därifrån som von Ungern fått inspiration till namnet på herrgården.[1]
    Liljendal kommuns vapen

    Historia

    De första människorna som rörde sig i Liljendalstrakten var finsktalande fiskare, samlare och jägare. De flesta var nomader men mer eller mindre fasta bosättningar kan eventuellt ha funnits i Porolampi och Kuusikoski. De äldsta bynamnen är deriverade från svenska, kristna mansnamn, och härstammar från 1100- och 1200-talet, då invandrare från dagens Sverige slog sig ner längs den nyländska kusten.[2] Bland de tidigaste byarna återfinns Embom, Garpom och Sävträsk.[3] Sävträsk skulle snart komma att bli ett centrum för Liljendals befolkning. 1544 var antalet hemman i byn 16 stycken.[4]

    Innan Lovisa grundades 1743 var Borgå den närmaste staden dit bönderna åkte för att handla på marknaden. Marknaden vid Forsby järnbruk under sent 1600- och tidigt 1700-tal var också viktig för Liljendalborna.[5]

    Eftersom Liljendal låg en bit ifrån Stora Strandvägen drabbades socknen inte lika hårt av Stora ofreden som mer centrala ställen i Nyland.[6] Dock plundrades och skövlades Liljendal gård.[7] Flera bönder i trakten fick också se sina gårdar plundrade på boskap och inventarier, och några bönder från Eskilom tillfångatogs av ryssarna 1715, fördes till Tavastehus slott och misshandlades i några månader.[6]

    Fram till slutet av 1800-talet var Liljendal nästan helt och hållet en svenskspråkig socken. Språkförhållandena började ändras på 1870-talet då jordbruket utvecklades, fler händer behövdes och finskspråkig arbetskraft som en följd av detta anlände till socknen. Vid sekelskiftet 18-1900 var kring var tionde invånare i Liljendal finskspråkig.[8] 2007 var 77 procent av befolkningen svenskspråkig och 22 procent finskspråkig.[9]

    Under inbördeskriget 1918 bildades Liljendals skyddskår, som från och med februari bestod närliggande skyddskårer, t.ex. Lovisas, med militär hjälp. I början av kriget firade den röda sidan i Östnyland flera segrar, vilket ledde till att Liljendals vita män såg sig tvungna att dra sig tillbaka till sin egen socken och gömma sig i skogarna.[10] När nyheten om att tyskarna tagit över Estland nådde Liljendal i mars tog sig ett tiotal vita män sig till ön Hogland i Finska viken därifrån de tillsammans med andra finska vita män reste över till Estland och bildade en bataljon.[11] Tyskarna landsteg i Hangö den 3 april för att bistå den vita sidan[12] och 11 april hade de nått fram till Sävträsk. Strider utbröt mellan tyskarna och de röda, och de sistnämnda förlorade.[13]

    Kommunförvaltning och bildning

    De äldsta skattelängderna från området härstammar från 1539 i skatteuppbördsregistret för Borgå län. Liljendal hörde till Pernå socken fram till 1790-talet. 1791 anhöll Sävträsk församling om att få lösgöra sig från Pernå moderförsamling i stället och bilda en egen kapellförsamling, vilket kung Gustav III beviljade.[14] Under de följande 217 åren fungerade Liljendal som en självständig socken eller kommun, tills kommunalnämnden i Liljendal beslöt att gå samman med Lovisa 2010.[9]

    Socknen fick sin första kommunalstämma 1865 efter att förordningen om att alla församlingar ska ha en egen kommunalförvaltning.[15]

    Liljendal fick sin första fasta folkskola under 1870-talet. Under 1850- och 60-talen hade ambulerande skolmästare fungerat i socknen[16], och innan dess förekom sporadisk undervisning under ledning av borgardöttrar eller inhysningar, som lärde sockens barn läsning och Bibelkunskap.[17] Den första folkskolan blev snabbt populär trots bristen på skolmaterial och behöriga lärare, och inhyste så mycket som 60 stycken elever i skolans enda klassrum. Snart grundades även två högre folkskolor, en i Söderby för flickor och en i Sävträsk för pojkar. 1894 gick dessa två skolor ihop och bildade en gemensam samskola.[18]

    Det första folkiblioteket i Liljendal grundades 1867. Dock hade de flesta av böckerna religiöst innehåll, så för att socknens läskunniga skulle få tillgång även till annat läsmaterial grundades ett sockenbibliotek 1879.[19]

    2021 verkar Sävträsk svenskspråkiga byskola i Liljendal. Skolan, som består av klasserna 0-6, har kring 70 elever.[20]

    Källor

    • Allardt, Anders, Liljendal sockens historia, Helsingfors 1935.
    • Liljendal.fi, "Nöjdaste människorna", 2017, hämtad 25.10.2021.[1]
    • Lindholm, Sture, Röda moln över industribygd: arbetarsocknen Pojo under inbördeskriget 1918, Ekenäs 2007.
    • Lovisa stad, "Sävträsk skola", 2021, hämtad 25.10.2021.[2]
    • Wikipedia, "Liljendal", senast redigerad 27.11.2020, hämtad 25.10.2021.[3]

    Referenser

    1. ↑ Allardt 1935, s. 1.
    2. ↑ Allardt 1935, s. 19.
    3. ↑ Allardt 1935, s. 24.
    4. ↑ Allardt 1935, s. 27.
    5. ↑ Allardt 1935, s. 397.
    6. ↑ 6,0 6,1 Allardt 1935, s. 81.
    7. ↑ Allardt 1935, s. 138.
    8. ↑ Allardt 1935, s. 470.
    9. ↑ 9,0 9,1 Wikipedia 2020.
    10. ↑ Allardt 1935, s. 455-456.
    11. ↑ Allardt 1935, s. 459-460.
    12. ↑ Lindholm 2007, s. 87.
    13. ↑ Allardt 1935, s. 460.
    14. ↑ Liljendal.fi 2017.
    15. ↑ Allardt 1935, s. 337.
    16. ↑ Allardt 1935, s. 416-418.
    17. ↑ Allardt 1935, s. 412-413.
    18. ↑ Allardt 1935, s. 419-421.
    19. ↑ Allardt 1935, s. 436-437.
    20. ↑ Lovisa stad 2021.
    Noudettu kohteesta ”https://paikallishistoriawiki.miraheze.org/w/index.php?title=Liljendal&oldid=1255”