Lisää linkkejä

    Karis

    Paikallishistoriawikistä
    Versio hetkellä 5. marraskuuta 2021 kello 12.32 – tehnyt Danifoug (keskustelu | muokkaukset)
    (ero) ← Vanhempi versio | Nykyinen versio (ero) | Uudempi versio → (ero)
    Karis (på finska Karjaa) är en tätort, tidigare socken, köping, och stad, belägen i Raseborg, Västra Nyland.
    Karis köpings vapen.

    Tidig historia

    De äldsta arkeologiska fynden från Karistrakten är ca 5 000 år gamla och härstammar från den kamkeramiska tidsperioden i Finlands historia. Bronsåldersfynd såsom gravkummel, samt diverse bruksföremål från järnåldern har också hittats. De första människorna i Karis var finskspråkiga fiskare, jägare och samlare, och under bronsåldern hade de möjligtvis handelskontakter till Skandinavien.[1] Järnåldersfynden indikerar vidare att Karistrakten under denna tid var en fornfinsk bygd på under 500 invånare. Utgrävningar i Karis och i närliggande Tenala tyder på att jorden brukats ca 400-800 e.Kr.[2] På 1000-talet verkar den fasta bosättningen ha upphört, och på 1100- och 1200-talet fungerade Karistrakten som utmarker för finnar (Egentliga Finlands befolkning) och tavaster. De fiskade, jagade, samlade och bedrev svedjebruk på platsen.[3]

    Under 1200-talet invandrade människor från dagens Sverige till Karis eftersom befolkningsökningen på andra sidan Östersjön hade lett till att det inte fanns tillräckligt med jord och mat för alla. Samtidigt spred även finnar och tavaster sig söderut, och i norra Nyland möttes språkgrupperna.[4] Den svenska invandringen verkar ha varit en sporadisk och långsam process som sällan var organiserad uppifrån. Det var inte förrän digerdöden anlände på 1340-talet som invandringen stoppade.[5]

    Ett lokalsamfund i Sverige

    Sankta Katarina kyrka
    I och med freden i Nöteborg 1323 blev delar av dagens Finland, inklusive Västnyland, en del av Sveriges rike. Administration, beskattning, rättsväsen och kyrka byggs upp enligt svensk modell.[6] Karis sågs som en egen socken och blev under första halvan av 1300-talet ett av lokalsamfunden i kungariket Sverige.[7] Karis kända treskeppiga medeltidskyrka Sankta Katarina kyrka byggdes upp under 1400-talet och invigdes 1470. Kyrkans sakristia härstammar från 1300-talet, och klockstapeln från 1760-talet har fortfarande två av kyrkans tidigaste klockor från 1400-talet.[8]

    Raseborgs slott byggdes på Karis sockens marker på 1370- och 80-talen för att skydda besittningarna i Nyland, och Karis blev ett viktigt handelscentrum.[9] Slottet förlorade sin strategiska betydelse i början av 1500-talet och övergavs på 1550-talet, vilket betydde att Karis socken hamnade i periferin i riket.[10]

    1568 blev Karis socken en del av Raseborgs grevskap tillsammans med Ingå socken, Tötar bol i Lojo samt Ekenäs stad. Drygt 80 år senare, 1649, inkluderades även Pojo, Karislojo, Lojo samt Sjundeå socknar. Greveskapet indrogs av kronan 1681.[11] Folkmängden i Karis uppgick till 1154 personer på 1670-talet, men hungersnöden 1696-97 decimerade befolkningen och 1710 hade socknen endast 885 medlemmar. 1724, efter Stora ofreden, var antalet 910 och 1744 1251 invånare.[12]

    Under Stora ofreden 1713-21 var bygden ockuperad av ryssarna. Karisborna måste betala skatt till den ryska kronan under ockupationen.[13] Sommaren 1713 utspelade sig slaget vid Landsbro ström mellan svenska och ryska trupper, som de sistnämnda vann på grund av sitt överlägsna antal. I övrigt skonades bygden från större strider.[14][15]

    Modern tid

    1873 fick Karis sin första järnvägslinje samt järnvägsstation då Hangö-Hyvingebanan öppnades för trafik. Järnvägen lockade till sig hantverkare och handelsmän, och kring stationen växte ett litet samhälle fram. 1899 blev linjen Åbo-Salo-Karis färdig, och 1903 öppnades rutten Karis-Helsingfors, vilket befäste Karis ställning som knutpunkt för järnvägstrafiken kring sekelskiftet.[16]

    Stationssamhället i Karis lösgjorde sig från socknen och blev en egen köping 1930 där de närliggande byarna Läpp, Kroggård, Pappila, Dönsby, Böle samt delar av Finbacka också kom att ingå i köpingen.[17] Stationssamhället planerades enligt engelsk trädgårdsstadsmodell, med rader av växtlighet mellan husen och gatan, och strikta restriktioner för hur stora samt höga husen fick vara.[18]

    1969 gick köpingen och socknen åter samman under benämningen köping och 1977 blev Karis köping staden Karis. 1969 uppgick invånarantalet till kring 8000 personer.[19]

    2009 blev Karis en del av Raseborgs stad tillsammans med Ekenäs stad, Pojo kommun samt de mindre orterna Billnäs, Fiskars, Snappertuna, Bromarv och Tenala.[20]

    Källor

    • Karjaan kotiseutulautakunta, Karjaa ennen ja nyt, Ekenäs 1970.
    • Raseborgs kyrkliga samfällighet, "S:ta Katarina kyrka", 2021, hämtad 27.10.2021.[1]
    • Raseborgs stad, "Staden i ett nötskal", 26.01.2021, hämtad 27.10.2021.[2]
    • Rask, Henri, Snappertuna: en bygds hävder del 1: Forntid - 1809, Ekenäs 1991.
    • Valtonen, Malin, "Svenskar stred mot ryssar vid Landsbro", Yle Västnyland, publicerad 22.08.2013, hämtad 01.01.2021.[3]
    • Visit Raseborg, "Stadsdelar & byar", 2021, hämtad 27.10.2021.[4]

    Referenser

    1. ↑ Rask 1991 s. 17-18.
    2. ↑ Rask 1991 s. 20-21.
    3. ↑ Rask 1991 s. 22-23.
    4. ↑ Rask 1991 s. 26.
    5. ↑ Rask 1991 s. 30-32.
    6. ↑ Rask 1991 s. 52.
    7. ↑ Rask 1991 s. 34.
    8. ↑ Raseborgs kyrkliga samfällighet 2021.
    9. ↑ Rask 1991 s. 55.
    10. ↑ Rask 1991 s. 141.
    11. ↑ Rask 1991 s. 142-143.
    12. ↑ Rask 1991 s. 224.
    13. ↑ Rask 1991 s. 153.
    14. ↑ Karjaan kotiseutulautakunta 1970, s. 107.
    15. ↑ Valtonen 2013.
    16. ↑ Karjaan kotiseutulautakunta 1970, s. 150-152.
    17. ↑ Karjaan kotiseutulautakunta 1970, s. 152, 161.
    18. ↑ Karjaan kotiseutulautakunta 1970, s.156.
    19. ↑ Karjaan kotiseutulautakunta 1970, s. 191.
    20. ↑ Raseborgs stad 2021.
    Noudettu kohteesta ”https://paikallishistoriawiki.miraheze.org/w/index.php?title=Karis&oldid=1258”