Gammelby gård

Gammelby gård är belägen i Träskända vid Tusby träsks nordvästra strand i Nyland. Denna artikel är en bearbetad översättning av artikeln Vanhankylän kartano.

Gårdens historia

Fänrik Nils Larsson och hans fru Margareta Thomasdotter erhöll 1621 två ödehemman i Gammelby vid Tusby träsks nordvästra strand. Tjugo år senare hade även de andra sju hemmanen i Gammelby införlivats i deras gård.

1641 adlades Larsson som Stålhane och gården blev en herrgård. Under sonen Anders Stålhane tid som ägare blomstrade herrgården. Stora ofreden 1713-21 samt det tidiga 1700 -talets missväxtsår gjorde dock skötseln av gården utmanande. I mitten av seklet ägde löjtnant Nils Stålhane (1713-1805) herrgården, och han röjde mer åkermark. Efter hans död var släkten tvungen att ge upp gården.

År 1811 övertogs herrgården av krigsrådet Carl Peter Nyberg som bosatte sig på gården med sin bror Gustav Nyberg samt med dennes tidigare militärtjänare Johan Henrik Åström. Gustav Nyberg testamenterade herrgården till sin brorson, men en tvist uppstod mellan arvingarna, och som ett resultat gick herrgården över till Åströms son, sjökapten Johan Henrik Åström d.y., 1849. Herrgården förblev i familjen Åströms ägor fram till 1919.

I Träskända stads ägo

Efter Åströms bytte herrgården ofta ägare. År 1950 köpte Tusby kommun gården, och Träskända köping tog över den 1951. Då hade herrgårdens marker krympt från 2 000 till 115 hektar. Sedan 1951 har staden arrenderat herrgårdens lokaler till diverse företagare som har drivit campingcenter, café och restaurang på herrgården.

Byggnader

So mest har Gammelby gård bestått av ett 50 tal byggnader samt en omfattande park och trädgård. Den äldsta huvudbyggnaden, byggd på 1600-talet, revs på 1920-talet. Enligt en legend skulle man i samband med rivningsarbetet ha hittat en oidentifierad död kropp under köksgolvet.

Den äldsta delen av den nuvarande huvudbyggnaden, västra flygeln, byggdes i början av 1800 -talet, och tillbyggnaden mot sjösidan uppkom några decennier senare. Dekorationerna i taket i den nya delen av hallen är fortfarande bevarade. Den övre byggnaden ligger på en terrassliknande udde och har förmodligen förblivit rätt oförändrad genom årens lopp.

Källor

• Kervinen, Ulla. Rakennuskulttuurin ja kulttuurimaiseman tausta ja säilyminen Järvenpäässä. Järvenpää 1988.
• Kyrölä, Väinö (toim.), Kartanoitten katveessa: Muistikuvia Järvenpäästä. Järvenpää-seuran julkaisuja n:o 2 1984.
• Museiverket: Inventointiraportti Järvenpään Yleiskaava-alueen historiallisen ajan arkeologinen inventointi 27.–28.4. ja 9.–11.5.2017.
• Siiriäinen, Ari & Sarkamo, Jaakko. Suur-Tuusulan historia 1. Tuusula-Kerava-Järvenpää. Esihistoriallisesta ajasta seurakunnan perustamiseen 1643, Järvenpää 1983.

Referenser