Tämä wiki on suljettu, koska viimeisen 60 päivänä ei ole tehty yhtään muokkausta tai lokitoimintoa. Tämä wiki on nyt siis adoptoitavissa (wikin omistaja on mahdollista vaihtaa). Ota tämä wiki käyttöön siirtymällä Miraheze Metan sivulle Elimä
Historia
Elimä kommun avskaffades i början av 2009 då den tillsammans med Anjalankoski, Kouvola, Kuusankoski samt Valkeala bildade storkommunen Kouvola stad i stället. Innan kommunen avskaffades gränsade den till Itis, Kuusankoski, Kouvola och Valkeala i norr, Anjalankoski i öst, Strömfors i syd och Lappträsk i väst. Genom åren överfördes även mindre områden mellan dessa kommuner, såsom byarna Oivonoja och Kukonoja som flyttades från Itis till Elimä år 1937.
Efter freden i Nöteborg 1323 blev Elimä en del av Sverige. Platsen nämns för första gången i skriftliga källor 16.7.1452 på grund av en gränskontrolltvist mellan Elimä, Artsjö och Pockar. Mellan 1743 och 1812 fungerade Elimä som gränskommun mellan Sverige och Ryssland då gränsen mellan rikena gick vid Kymmene älv. Kommunen tillhörde under denna tid fortsättningsvis till Sverige.
Elimä socken har sina rötter i Pyttis kapellförsamling som grundats 1571, men det är möjligt att Elimä fungerade som bönehussocken även innan detta. Mellan 1639 och 1660 var kommunen en egen socken, och efter detta blev området underställt Pyttis socken. Efter att en stor del av Pyttis socken blivit en del av Ryssland efter freden i Åbo 1743 blev Elimä åter en egen socken på Sveriges sida, för att sedan 1748 införlivas under Lovisa kapell. De östra delarna av Elimä kom från och med 1789 att tillhöra Anjala kapell. 1863 beslöt senaten att Elimä åter skulle bli en egen socken, och separationen från Pyttis socken skedde två år senare.
Elimä var fram till 1723 en del av Viborg stift (som i sin tur var en del av Åbo stift 1578-1618). 1723-1897 hörde kommunen till Borgå stift, 1897-1924 till Nyslotts stift och 1924-1945 till Viborgs stift. Från och med 1945 är Elimä en del av S:t Michels stift samt Kouvola prosteri.
Trots att Elimä socken sällan varit självständig samlades ett lokalt ting på orten redan 1455, och 1472 nämns en nämndeman för Elimä för första gången. Kommunförvaltningen inleddes 1868.
Elimä var till en början en del av Tavastehus slottslän. 1530-1536 samt 1548-1553 en del av Hollola sockens fögderi, 1553-1556 Borgå fögderi, 1556-1635 hörde Elimä till Kymmenegårds län, 1635–1723 till Viborgs och Nyslotts län, 1723–1832 till Kymmenegårds län, 1832–1949 till Nylands län, 1949–1997 till Kymmenedalens län och 1998–2009 till södra Finlands län. Fögderiet var Kymmenegårds län 1635–1722, Kymmene 1723–1808, övre Hollola 1809–1832, Pernå 1832–1948 samt Kouvola från 1949 till slutet av 2007, jdå systemet med fögderier upphörde.
När det kom till rättsväsendet hörde Elimä under Borgå 1623–1650, 1650 – 1680 under Kymmenegård, 1680–1743 under Kymmenegård och Lappvesi, 1743–1750 under Kymmenegård, 1750–1807 till Borgå och Kymmenegård, 1807–1873 till Nylands län, 1874–1993 Itis domsaga, 1993–2000 till Iitis tingsrätt, 2000–2009 till Kouvolan tingsrätt och från och med 2010 rill Kymmenedalens tingsrätt. Elimä hörde även till södra Finlands lagsaga, 1578–1776 till Karelens lagsaga, 1776–1843 till Kymmene lagsaga samt 1844–1868 till Nylands och Tavastehus lagsaga.
Elimäs första folkskola grundades i Mustila-Peippola 1864, och innan dess fungerade en år 1769 grundad cirkulerande sockenskola på orten.
Jordboksbyarna i Elämä (med byarnas underbyar inom parentes och markerade med asterisk) var Hongisto, Huitila, Tavastkulla, Joensuu, Kesola, Moisio (Naaraoja*), Mustila (Metsäuoti/Mettuoli*, Mommola*), Nappa (ursprungligen Rahikkala), Peippola (Haapala*, Teuroinen*), Rahikkala (Jokela*), Ratula (Vilkkilä*), Raussila (Takamaa*), Teutkoski (d.v.s. Koskisto), Villikkala (Pitkäsilta*), Filpula (Koria*) samt Värälä.
Källor
- Maanmittauslaitos, Pinta-alat kunnittain, 1.1.2008.
- Oksanen, Eeva-Liisa, Elimäen historia. Elimäen kunta 1985.
- Suomen tilastollinen vuosikirja 1912.
- Valtionarkiston yleisluettelo I. Helsinki 1956.